Inför handledning

På grund av sjukdom har arbetet gått långsamt. Tankeverksamheten börjar dock klarna, även om de många olika vägarna förvirrar mig ibland. Jag tycks återkomma till kartor, stigar och symboler som hjälpmedel för att förklara och förtydliga. Men trots detta har kartorna över mig själv inte lyckats framställas. Min hand kan inte rita upp gränserna då jag inte själv ser dem.
Monster och odjur var en annat spår. Dessa odjur som står vägen för mig själv eller någon annans framfart till en önskad destination, precis som på en äldre karta där havsmonster varnade resande om faror. Jag tänker att dessa monster finns både inom oss och utanför oss.

Jag återkom till mig själv, mina monster. Hur ser dessa ut, när kommer de fram och hur kan jag varna andra om dem. Jag funderar över symboler för dessa som markerar fara.

Nästa spår, mitt eget yttre arkiv. Denna tanken om kroppen som en karta, där minnen stannar för evigt i form av till exempel ärr, men även förändringar genom åren som gör att våra yttre kartor förändras. Jag håller just nu på att skissa självporträtt genom celler, som jag vill symboliserar det yttre skalet.

Men, såklart kom nya tankar i morse. Tillbaka till kartor och nu kartor där jag faktiskt kan rita upp de gränser, linjer och platser jag känner till. Det handlar om den plats där jag växte upp. Kartor över den lilla by jag spenderade min barndom i. Detta är något jag ska börja med efter dagens lektioner och ta med till handledningen i morgon för att få feedback från kamrater och lärare.

Jag känner dock igen min process hittills. Tusen tankar och lite svårt att välja en som jag för. Fullföljer inte hela rörelsen utan stannar halvvägs och börjar på något nytt. Nu börjar tiden säga åt mig att det är dags att välja väg, att fokusera på en sak. Kanske kan allt detta kombineras? Kanske är en kartbok över mig alla dessa saker?
Jag hoppas i alla fall att jag har med mig saker att visa i morgon, samtidigt som jag skrämmer bort min förkylning med ingefära.