Jag gillar att gå tillbaka och se på min process för att komma vidare. Se vad jag tänkt och gjort för att hitta trådar som kan följas upp. Ofta finns där ett mönster som man inte ser direkt men som senare framträder tydligare.
Jag har testat olika sätt för att hitta mina bilder. Genom att utforska spel, kartor, monster och gamla skisser. När jag nu går igenom allt ytterligare en gång framträder ytterligare en tråd. Jag ville måla när detta projekt drog igång, men efter försök med detta känns det inte rätt. Jag kommer inte in i något "flow", ett "flow" som påminner om när jag till exempel är på en basketplan och glömmer tid och rum. Utan detta flöde har jag svårt att motivera mig att fortsätta. Så var hittar jag flödet?
Jag tittar på inlägget där jag började knyta ihop min säck av skisser och tänker på att teckna. När jag var liten kunde jag sitta i timtal med penna och papper. Jag tecknade nästan uteslutande av bilder från tidningar och liknande och hamnade antagligen i det "flow" jag nu söker. Mina föräldrar har alltid sagt att det var lätt att få mig sysselsatt som liten, det var bara att säga åt mig att gå och rita.
Så, jag tar nu mig tillbaka. Använder min inre karta och kompass för att gå tillbaka till ett vitt skrivbord fyllt med klistermärken på landsbygden i Gästrikland. Jag har hittat ett sätt att återigen tycka det är roligt att teckna. Att våga teckna som jag själv vill.
Vykorten spelar en stor roll. Drömmarna och längtan. Drömlandskap. Längtlandskap.
Verklighetsflykt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar